En säsongsstart jag inte ville ha

Fullt i klacken, det är så det ska vara! / Jesper Zerman

Fullt i klacken, det är så det ska vara! / Jesper Zerman

Från den 5 mars har jag längtat till säsongen skulle dra igång! Äntligen få se hockey som är absolut det roligaste jag vet. Den 14 september mötte AIK HV71 och vann i sudden, men sen då?

Jag inte blev säsongstarten som jag hade hoppats i alla fall. Nu har detta inget med resultaten att göra utan den krassa sanningen att jag inte kunnat se en enda match live, förutom just AIK HV71.

När man blir hänvisad till radio eller – skatta min lyckliga stjärna – dator så är det inte samma sak. Långt ifrån. Du ser inte helheten i spelet, du känner inte atmosfären, doften av Hovets kalla klimat när du kliver in där, som vartefter får någon alldeles speciell känsla.

Visst är jag glad att jag ändå kunnat följa laget, men det känns som denna väntan som jag har burit på försvann i ett antiklimax. Jag vill sitta där med mina vänner på aktiv sittplats. Jag vill kunna ställa mig upp skrika på antingen domare eller motspelare. Höra Putte skrika: – ”Du är så jävla dålig domarn!” Prata hockey med mina vänner, det är vad jag vill göra.

Läser rätt duktigt lite överallt på nätet och efter förlusterna emot Modo och Skellefteå så blev det naturligtvis – avgå för fan! Vem skulle avgå. Självfallet Frazze. Fanns inga linjer i spelet, det fanns absolut ingenting som såg ut som spel. Larsson var kass, alla var jävligt kassa och det är just då, jag känner hur mycket jag vill stötta det här laget. För jag är rätt övertygad om att även spelarna känt att de inte spelat som sig bör och att de även vet att supportrarna är riktigt griniga, det är då, just då, som jag vill stötta ännu mer.

Visst är det fantastiskt att kunna sola sig i guldglansen som Mats Hedenström en gång i tiden skrev, men att bara vara där när det går bra, det är inte passion, inte passion i mina ögon i alla fall. Att åka berg- och dalbana känslomässigt, från hopp till förtvivlan, från sorg till glädje, det är passion i mitt sätt att se.

Det är just det som jag vill uppleva när jag är på Hovet. Nu är saken som den är och jag vet inte när jag får se min nästa match live, men så fort jag kan, så kommer jag att sitta på A21, rad 22 plats 44 tillsammans med mina vänner och helt och fullt passionerat skrika på både domare och motståndare och framför allt, HEJA FRAM MITT AIK!

¤¤¤¤¤¤¤¤

En favorit i repris som jag la ut på Facebook för några dagar sedan, enbart för att det var så mycket snack hit och dit om att alla ska avgå. Så här såg tabellen ut efter sex omgångar 2012/2013 och vill ni hitta roliga saker som har med statistik att göra?

Besök @DomarnaPunktSe eller domarna.se Det inte han vet, det vet ingen! Den här tabellen kommer just från honom.

Tabellen efter sex 2012/2013

Tabellen efter sex 2012/2013

Annonser

Om Black Indeed

Hockey är min passion. Personliga tankar om hockey i största allmänhet även om AIK alltid är #1.
Det här inlägget postades i A-laget, AIK, Allmänt, SHL och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till En säsongsstart jag inte ville ha

  1. Martin skriver:

    Härligt sista stycke! Hockey är bäst på plats. All lycka för AIK och dig önskar jag!

  2. Sara skriver:

    Snart är du där med oss ! ❤

  3. Kent Eriksson skriver:

    Bra skrivit!Vi är på gång nu….säger som Frasse-Kör som om det vore en slutspelsplats nu,då kommer vi greja det med glans.

Kommentarsfältet är stängt.